Vet ni vad

Vi ler alldeles för lite åt varandra

Internet har ju faktiskt allt now days

Ibland, när jag känner för att bli upp över öronen kär, besöker jag världens mest kärleksfyllda hemsida. Och så var det klart!

Mitt konstiga humör denna normala kväll

Idag känner jag mig svullen och skulle reagera om någon tilltalade mig som Svullo. Jag började inte min träningsmani idag och mina kläder sitter för tight. Min mamma kliver på mina nerver trots att hon egentligen inte är i närheten. Mitt hår har börjat se otäckt tunnt ut och Lars Winnerbäck låter för mig inte lika fantastisk som han egentligen alltid är. Jag dödade en insekt innan med ett ansikte stelt som sten och en hals tyst som graven. Handduken jag hade krossat den med föll på golvet och ligger där ännu. Igår skrev jag in mig på en körskola  som ligger vid norra vägen och det enda jag kan tänka på är hur irriterande damens röst lät när hon sa att novembergruppen kanske är full. Ikväll kommer jag att dricka fler glas vin än det enda glas vin det var tänkt att jag skulle dricka och i morgon kommer jag inte ha ett öre kvar.

dag 1

dag 2 och dag 3

I all min hast

Jag är hemma och nu beger jag mig från ett paradis till ett annat. Imorgon börjar höstterminens slitage på mig och min själ, så jag gör som "varje" tonåring gör en onsdag. Går till KM och tittar på söta pojkar.

Jag ska ha ett strå i munnen och titta upp mot himlen, och tänka på precis ingenting i alla fall ett litet tag

Imorgon får jag äntligen stå på brygga igen. Jag önskar att jag kunde ta bilder på den och visa er hur vacker den är med alla de namn vi graverat in. Med varsin upphittad sten varje sommar sen vi gick i fyran har vi hukat oss ner, Paulin och jag, ena stunden fnissat den andra fällt tårar. Om jag ändå kunde skriva en stor text till er att läsa om alla de ord vi viskat fram och inte vågat säga, om allt vi tänkt, där på den bryggan. Den texten skulle vara magisk att läsa för er, men då skulle också bryggans magi försvinna. Och jag tänker, det är inte riktigt värt det någonstans. Alltså, Paulins och min årliga tillflykt till stugan tar start imorgon bitti och den är som alltid välbehövlig. Semester från semestern, mycket skönare och nödvändigare än ni kan tro. Purjolökspajen är gräddad och sockerbitarna är inhandlade, imorgon återstår bara att packa ner något plagg i väskan och sen iväg till paradiset. Jag kanske inte kan avslöja bryggans bragd, men oj vad mycket fint ni kommer att få se när jag är tillbaka. Ni ska få se. Hejdå!

Ni vet, sånt man gör när sömnen inte riktigt vill sig

Hanna bjöd oss på fördrinkar ikväll. Supergod "Sparkletini" med lime och bubblor. Massor av härlig mat som sköljdes ned med vin och allmänt prat om framtid och samtid. Ett fint sent 18-årskalas. Och här sitter jag nu. Hör här så snyggt!

Mina ben luktar ett fint minne

Lyssnar på Skinny love och känner mig trevligt emotionell i natt. För ovanlighetens skull, måste jag ändå säga. Att vara eller att få höra om emotionella stunder sänder sällan positiva signaler now days. Men det är okej inatt. Jag ska strax röka min sista cigarett innan läggdags och titta upp mot vårt stjärnklara. Är det bara jag eller är det inte ovanligt mycket stjärnfall? Såg två fall på ungefär sex minuter strax innan ett. Betyder det jordens undergång eller att jag får två önskningar? Jag avslutar med Nina Simone, röker och önskar mina möjliga önskningar för den behagliga säkerhetens skull.

"Nu flyger jag!"

Något ni inte får missa är Death Proof

Som bevis på att jag faktiskt försöker

Mycket hurra, mycket mer vin

Vi hade egen stjärnhimmel i ett växthus

Min kamera är inte hemma ikväll, men när hon äntligen är det kommer mina bilder. Bild av Kajsa.

Säg grattis till Ida idag

Ida har kommit hem efter två veckors segling. Och hon fyller arton år idag.Tårta och bubbel och Ida hela dagen, jag kan nog inte bli så mycket mer nöjd.

Fin utsikt i Göteborg

Lite av det Göteborg jag fick med mig